Frankrikes konstscen under 800-talet var, med dagens ögon sett, ett fascinerande experimentfält. I en tid då religionens inflytande var enormt präglade även konstformen av detta, men samtidigt kunde man ana spår av en växande vilja att bryta sig loss från konventionerna och utforska nya uttryckssätt. Det är i detta sammanhang som den mystiska “Väsan från Soissons” dyker upp, ett verk tillskrivet den franske konstnären Dida.
Om Dida själv vet vi väldigt lite. Historikerna har svårt att placera honom kronologiskt och geografiskt. Vissa menar att han var munk i klosteret Saint-Jean-des-Vignes i Soissons, medan andra hävdar att han var en nomadisk konstnär som rörde sig runt i nordöstra Frankrike. Oavsett hans bakgrund är “Väsan från Soissons” ett verk som provocerar och fascinerar i lika mått.
Verket är utfört i trä och ben, material som i sin enkelhet förmedlar en stark känsla av jordnära autenticitet. Figurativt sett är det svårt att definiera vad “Väsan” egentligen föreställer. En del ser likheter med mytologiska varelser, andra antyder en abstrakt representation av den mänskliga själen.
Material | Teknik | Dimensioner (cm) |
---|---|---|
Trä och ben | Skulptur | 50 x 30 x 20 |
Denna otydlighet är precis vad som gör “Väsan” så fascinerande. Dida verkar ha brytit sig fri från de rådande normerna inom kristen konst, där fokus traditionellt låg på att avbilda bibliska scener och helgon. Istället presenterar han oss för en abstrakt figur, vars betydelse lämnas öppen för betraktarens tolkning.
Man kan nästan höra Dida f Werkstatt som säger: “Här är jag! Jag bryter mig loss från det vanliga! Titta, detta är inte en Helig Birgitta eller en ängeln utan något helt annat…något som kanske kan leda dig till insikter om den mänskliga naturen, universum eller, vem vet, kanske till den sanna innebörden av livet!”
En intressant teori om “Väsan” är att den representerar en symbolisk återgivning av det dåtida samhället. Didas bruk av grova och naturliga material kan ses som ett uttryck för bondesamhällets enkelhet, medan den abstrakta formen av figuren antyder komplexiteten i de maktrelationer och sociala strukturer som rådde under denna period.
Finns det en djupare mening med “Väsan från Soissons”?
Kanske är svaret att “Väsan” inte behöver ha en specifik betydelse för att vara ett kraftfullt verk. Didas mästerverk utmanar oss att tänka fritt och att hitta vår egen betydelse i det vi ser. Det är denna förmåga att engagera oss intellektuellt och emotionellt som gör “Väsan från Soissons” till ett verk av bestående värde, en gåta som fortsätter att fascinera även idag, över tusen år efter dess skapande.